Verksamhetsmiljö

Tillväxten av den globala ekonomin avtog 2019 till följd av handelskriget mellan USA och Kina samt på grund av den politiska osäkerheten som fick den ekonomiska tillväxten att bli långsammare även i euroområdet. I Finland fortsatte den ekonomiska tillväxten på samma nivå som året innan.  

Elförbrukningen i Finland minskade med 1,7 procent jämfört med 2018. År 2019 uppgick elförbrukningen till 86 (87) TWh (miljarder kilowattimmar). Den minskade förbrukningen var en följd av en nedgång i industrins volym. Andelen kolneutral elproduktion var i Finland rekordhög och låg på 82 procent. Vindkraften uppnådde ett nytt rekord på 6,1 TWh inom årlig produktion och des andel av elförbrukningen var 7 procent. Andelen vindel av elförbrukningen i Finland uppskattas vara omkring 15 procent år 2023. 

Av elförbrukningen täcktes 23 (23) procent med import och 77 (77) procent med egen produktion i Finland. Elektricitet importerades till största delen från Sverige. Marknadspriset på elektricitet sjönk med nästan 6 procent enligt statistiken av den nordeuropeiska elbörsen Nord Pool. Årsmedelvärdet för priset i Finlands område var 44,0 (46,8) €/MWh. 

Det centrala fokusområdet under Finlands EU-ordförandeperiod var EU:s globala klimatledarskap. Europeiska kommissionen gav ut i slutet av 2019 klimatprogrammet Green Deal, som omfattar 50 åtgärder för att minska utsläppen inom olika verksamhetssektorer i samhället. 

Regeringsprogrammet har ställt upp som mål ett kolneutralt Finland före 2035. Regeringsprogrammets målnivå är mycket ambitiös och det är nödvändigt att göra betydande omställningar i varje bransch för att målet ska kunna uppnås. Energiindustrin har gett ut sin egen vägkarta till ett kolneutralt energisystem. Målet är ställt in på slutet av 2030-talet. I Finland var andelen kolneutral elproduktion rekordhög, 82 procent, år 2019 och utsläppen från elproduktionen i Finland uppskattas minska till en marginell nivå före år 2030. 

Regeringsprogrammet ställer även upp mål för utveckling av elöverföringen. I syfte att bromsa elöverföringspriserna försöker man bland annat förverkliga slutsatser från elöverföringens kostnadsredogörelse, exempelvis en förlängning av utjämningsperioden för underproduktion. Gällande utvecklingen av elnätet vill man säkerställa alternativa sätt att investera i elleveranssäkerheten, särskilt i glesbygden. Regeringen utreder ytterligare medel för att begränsa alltför stora avgiftshöjningar av elöverföringsbolag i monopolställning. Under 2019 var en ny elmarknadslagstiftning under beredning. 

I september 2019 meddelade Fingrid att ibruktagning av Datahub kommer att uppskjutas till början av 2022. Datahub är ett system för centraliserat informationsutbyte på detaljmarkaden för el i vilket sparas uppgifter om 3,6 miljoner eldriftställen i Finland. Ungefär 100 elförsäljare och 80 eldistributionsbolag använder uppgifterna i Datahub när de betjänar sina kunder. Stamnätsbolaget Fingrid inledde Datahub-projektet våren 2015. Det ursprungliga målet för ibruktagandet var april 2021.