Verksamhetsmiljö

År 2020 ledde coronapandemin till en ekonomisk recession i världen och ekonomin minskade med cirka 6 procent. I Finland var motsvarande minskning av ekonomin cirka 4 procent. Konsumtionen av tjänster har lidit mest av de begränsningar i rörligheten och affärsverksamheten som infördes till följd av epidemin.  

Elförbrukningen i Finland minskade med 6 procent jämfört med 2019. År 2020 uppgick elförbrukningen till 81 (86) TWh (miljarder kilowattimmar). Den minskade förbrukningen var en följd av den ovanligt varma vintern och coronakrisens negativa inverkan på ekonomin. Elförbrukningen inom industrin sjönk med 8 procent. 

Av elförbrukningen täcktes 18 (23) procent med import och 82 (77) procent med egen produktion i Finland. Elektricitet importerades till största delen från Sverige. Marknadspriset på elektricitet sjönk med cirka 72 procent enligt statistik från den nordeuropeiska elbörsen Nord Pool. Årsmedelvärdet för priset i Finlands område sjönk med 36 procent och var 28,0 (44,0) €/MWh. 

År 2020 byggdes över 300 megawatt av ny vindkraftskapacitetet i Finland. I slutet av året fanns det sammanlagt 821 vindkraftverk i Finland vars kapacitet överstiger redan 2 586 megawatt. Under 2020 ökade andelen elektricitet producerad med vindkraftverk i Finland med 32 procent jämfört med 2019: år 2020 producerade vindkraftverken 7 788 gigawattimmar ren elektricitet. Av elproduktionen täcktes redan cirka 10 procent med vindkraft. I Finland var andelen kolneutral elproduktion rekordartade 85 (81) procent.

Regeringsprogrammet har ställt upp som mål ett kolneutralt Finland före 2035. Energiindustrin har i juni gett ut sin egen vägkarta till ett kolneutralt energisystem. Enligt vägkartan erbjuder utsläppsfri el lösningen för mindre utsläpp från olika branscher när man genom elektrifiering av industrin, trafiken och uppvärmningen ersätter energikällor som har utsläpp. Som en följd av förändringen förutspås elanvändningen öka avsevärt under de kommande åren. Energi-branschen fortsätter att göra stora investeringar i utsläppsfri elproduktion och elnäten och möjliggör genom sina åtgärder ett kolneutralt samhälle.  

Europeiska kommissionen inledde i september förberedelserna för att höja målen för utsläppsminskning. EU-ledarna avtalade i december att målet för år 2030 ska stramas åt till åtminstone 55 procent jämfört med nivån år 1990. Det tidigare målet för utsläppsminskning var 40 procent. 

I offentligheten framfördes skarp kritik mot prissättningen av elöverföring och Energi-myndighetens tillsynsmodell. Till följd av detta lät Energimyndigheten utarbeta en redogörelse över prissättningen av distributionsnätverksamheten och tillsynen av leveranssäkerheten. Enligt Energimyndigheten eftersträvas genom tillsynen balans mellan skälig prissättning och förbättring av leveranssäkerheten. År 2016 lyfte myndigheten fram förbättring av leveranssäkerheten i enlighet med kraven i lagstiftningen som ett centralt mål vid sidan om skälig prissättning. Förfarandet för tillsyn över prissättningen av nättjänsten för elöverföring kommer att ändras från början av 2022. Förändringarna som ska göras under den pågående tillsynsperioden är besvärliga för nätbolaget. Innehavsperioderna för investeringar i elnätet är omkring 40 år, varvid även regleringen borde utgå från långsiktighet och förutsägbarhet.